Julbordet: historia, turerna och tips för mattrygghet

Publicerad 24 oktober 2026 · GiveOwl

Julbordet är en blandning av gamla bondrätter och rätter från smörgåsbordet. Här står det vad Populär Historia, Nordiska museet och Livsmedelsverket säger om historien, turerna och hur du hanterar maten säkert.

Historia

• Äldre tid: Nordiska museet beskriver advent som julfasta i bondesamhället. Då började förberedelserna för julmaten, och lutfisken blötlades traditionellt på Annadagen den 9 december. Populär Historia nämner lutfisk, dopp i grytan och gröt som traditionella huvudnummer.
• Smörgåsbordet: Enligt Populär Historia har smörgåsbordet en föregångare som är belagd sedan 1700-talet. På 1880-talet gav bättre möjligheter att konservera mat och ett växande restaurangliv smörgåsbordet en skjuts.
• Kring 1900: Det traditionella julbordet tog form kring sekelskiftet 1900. Då hamnade allt fler små rätter från smörgåsbordet på julbordet, och ägg, fisk och rödbetor fann snabbt sin väg dit.
• Julbordet på restaurang: Populär Historia skriver att det kommersiella julbordet dök upp någon gång efter första världskriget, då det började serveras på bättre restauranger en eller ett par söndagar före jul.
• Nyare rätter: Av julmatens tio i topp var det enligt artikeln bara kalvsylta och julkorv som kan anses hämtade från gammal bondemiljö. Köttbullen togs enligt Populär Historia inte upp på julmenyn förrän 1970.

De fem turerna

Högtider och traditioner skriver att tanken på restaurangernas julbord är att man äter i omgångar, så kallade turer. Enligt samma källa introducerades turerna, såvitt skribenten vet, av Tore Wretman i boken Svensk husmanskost (1967), som tog smörgåsbordets fem turer och menade att de också gäller julbordet.

1. Sill: olika sorters inlagd sill, till exempel senapssill, gärna med gräddfil och potatis.
2. Fisk: kall fisk som gravad, kallrökt eller inkokt lax, fiskpaté, skaldjur och ägg.
3. Kallskuret: leverpastej, sylta och olika sorters skinka. Många tar julskinkan med senap här, andra sparar den till fjärde turen.
4. Småvarmt: Janssons frestelse, köttbullar, prinskorv, grönkål, rödkål och revbensspjäll.
5. Ost, kex och efterrätter: hos Wretman en sista tur med bland annat ost, fruktsallad, pepparkakor och ris à la Malta. De flesta nutida genomgångar delar upp den i tre: ost och kex, efterrätter och godis.

Sillen kommer först. Måltidsforskaren Richard Tellström kopplar i Smaka Sverige sillen som inledning till smörgåsbordets föregångare, en stående förrätt med bland annat smör, bröd, ost och salt fisk eller kött, som han säger har funnits i 400 år. Mer om sillen: Julsill: historia och recept på glasmästarsill.

Gravid och julbord

Livsmedelsverket skriver att gravad och rökt fisk som har varit förpackad högst en vecka går bra att äta för gravida (kolla förpackningsdatum). Om det har gått mer än en vecka kan fisken ätas i en tillagad rätt som värms till rykande het. Vakuumförpackad fisk som varit förpackad längre kan innehålla bakterien listeria, som dör när maten hettas upp till rykande het. Den mesta sill i butikerna kommer enligt Livsmedelsverket inte från Östersjön, men läs alltid på förpackningen. Strömming och sill från Östersjön och Bottniska viken bör ätas högst 2–3 gånger per år på grund av dioxin och PCB.

Mattrygghet

Livsmedelsverket rekommenderar 4 °C i kylskåpet och säger att maten då håller längre och att risken för matförgiftning minskar. Sätt in kylvaror och matrester så fort som möjligt (matrester efter att de har svalnat snabbt). Kylvaror bör inte stå framme längre än fyra timmar om det är högst 20 °C, tre timmar vid högst 25 °C och två timmar vid 26–30 °C. På ett julbord som står framme länge talar det för att sätta fram små mängder i taget (vår tolkning).

Allergener: Livsmedelsverket påminner om att restauranger och kaféer måste kunna ge information om allergener, skriftligt eller via personal. Hemma gäller samma 14 grupper på allergenlistan, bland annat spannmål med gluten, ägg, fisk, mjölk, nötter, selleri och senap. Glöm inte att fråga gästerna om allergier.

Se också Julmat i Sverige: traditioner och recept, Pepparkakor: historia och enkelt recept och Lussekatter och Lucia: historia och recept.

Den här sidan har inga reklambanners, inga affiliatelänkar och inga priser, och vi hänvisar inte till butiker. Andra delar av webbplatsen har märkta affiliatelänkar (se sidfoten och integritetspolicyn).